Ju sämre du mår, ju mer städar du...

Foto; Pia Sörman

En väninna sa till mig en gång att ju sämre du mår, ju mer städar du. Just nu är det väldigt sant. Jag går och städar, röjer, plockar undan tvätt, tvättar hinkar, flyttar saker, tvättar täcken, rensar ut det som inte ska användas, och håller mig sysselsatt hela tiden. Normalt sett hade jag sovit ett par timmar till på morgonen i väntan på att hästarna skulle äta upp sin frukost för att sen gå upp i lugn och ro nu far jag ur sängen går ut med hundarna och jobbar, plockar undan i köket, tvättmaskinen snurrar och jag har packat påsarna med hö åt Annie redan.

Jag mår skit. Det är inget att sticka under stol med. Skit. Bölar och hulkar, snörvlar och hostar. Jag letar i huvudet efter vad som kan ha hänt, vad som kan ha orsakat, letar efter små små tecken att hon har visat redan innan att hon har varit dålig men det finns inga. Det tog bara slut, pang bom. Ett skönt slut för henne, ett väldigt chockartat för oss.

Än en gång är jag väldigt tacksam för att stallplatsen åt egentligen Zimone medan Annie var på inridning redan var ordnad, att det var klart och att vi bara kunde flytta över Annie. Annie verkar dessutom trivas ypperligt. Vi trivs oxå, stallet är trevligt, fräscht och precis lagom stort. Ett stort opersonligt stall hade inte alls känts bra. Detta är perfekt och Lotta är ljuvlig som äger det! 

Sen är det ju så att i nöden prövas vännen och vi är jättetacksamma för alla vänner som visat sitt stöd i detta, det betyder jättemycket! Tack snälla ni för ert stöd! KRAM till er allihopa!!!!!!

Ljuset brinner härhemma för Zimone, och förstoringar på henne är beställda som minne...tack snälla Pia för dom fina bilderna!!!!!