Dags för första ljuset...

Denna hösten har gått så fort och vi är redan här, vid första advent. Det är inte klokt, jag hinner inte med!

Men, nu är vi här och om några veckor vänder det och vi går mot ljusare tider igen. Det ska däremot bli jätteskönt. inte för att jag upplevt mörkret så jättemycket som jag brukar tycka att man kan göra annars utan för att det är skönt när det ljusnar ute och kvällarna blir lite längre. I morse väckte Lovis och Inga mig kvart i åtta och då var det fortfarande nästan mörkt ute....

Adventsstädningen är gjord, den har jag gjort redan i veckan och jag brukar städa hela huset från golv till tak mer eller mindre. Så skönt att få redigt rent....och köket är ju en historia i sig att skura :)

Lagom tills vi igår skulle sätta upp ljusstakarna så insåg vi att vi fattades några stycken, trots att vi stod i Ullared för bara nån vecka sen och sa att jo men vi köpte ett gäng förra året. Jodå det gjorde vi kanske, vi köpte två men det var nog minst tre som bara dog. Helt döda trots att lamporna funkar i annan ljusstake. 

Så, det fick bli nya. Nu har vi ett helt gäng omaka ute i förrådet där då makan hamnat i soptunnan som väl får tjänstgöra i uterummet tills det är deras tur....

Lång skogsrunda blev det idag med vovvarna, och igår lussekattsbak. Dagen idag har annars gått i sakta mak och jag tänkte tränat men nej, det fick vara idag. Satte in konerna i garaget istället :) dom var på väg bort när det blåste i veckan. Men, imorrn kanske? Höhämt står oxå på schemat imorrn. 

och kanske lite julskyltning. 

Ha en fin första advent därute!

Snygga grabbar!

Såhär på fredagen så måste jag visa er bilder på dom två numera vuxna grabbarna ur vår senaste kull, *gudinnekullen*. Överst Lucky Lairs Amor, ägd av Nina Westin i Ö-vik och under honom Lucky Lairs Jupiter, ägd av Ammie Axelsson i Lidköping. Blir lika starstrucked varje gång jag ser dessa grabbar, dom är sååå snygga! 

Här hemma står ankan i ugnen för en god middag ikväll och dagen idag bjuder inte på så mycket mera än arbete och skogsrundor. I morrn ska vi smyga igång julen med Julgala inne på Halmstad arena. Och nästa helg är det första advent :)

Att träna i rätt sinnesstämning, eller att lägga kriterierna på rätt nivå

I morse tog jag med Inga ut på ensamrunda. Nåt som är jättenyttigt för henne eftersom hon är väldigt harig och rädd av sig när vi är ensamma ute. Inte för att hon har dåliga nerver utan helt enkelt för att hon varit för lite ensam ute....dåligt av mig.

Hur som helst, vi gick ut. Planen var att träna lite på vägen. Skiftena, sitt ligg stå och inkallning samt aktiveringsövningar. 

Anledningen till att göra detta är att kolla av hennes aktivitetsnivå, vilken nivå klarar hon att arbeta på? Insåg rätt snabbt att att lägga henne direkt när vi kom ut funkade nada. Det var en väldigt högtempad hund som mest sprallade. 

Gjorde istället engagemangsövningar där jag kallade på henne och kastade godis eller bad henne sätta sig. Det funkade fint och fick henne ner i varv. Efter bara en sån övning så kunde jag lägga henne ner på grusvägen men med handhjälp. Hon flög dock upp lika fort igen.

En bit senare så började poletten ramla ner.....tog henne då in vid sidan och gjorde lite gå fint vid sidan, kan inte kalla det fotgående ännu....och jodå det ramlade hela vägen ner det oxå.

Till slut i änden av promenaden så la sig Inga helt utan handtecken. Dagens notice to self, anpassa kriterierna efter aktivitetsnivå vid inlärning! 

Träning inomhus

Såhär i mörka tider kan jag inte tillstå att jag går ut om jag måste efter mörkrets inbrott. Det blir kortare turer isf med ficklampan i högsta hugg eller om vi är någonannanstans. Men inte härute på gräsmattan i vrålmörkret. Även om vi har ljus så är mörkret ganska kompakt...

Ikväll tyckte inte Inga att matte var rolig alls. Hon har gått på tå hela dagen, väntat på att göra nåt. Så, vad göra? jo köket funkar alldeles utmärkt som träningsplats. 

Har kört gå vid sidan med henne utan kommando och försökt få henne att förstå att här är det fint att vara, utan koppel. Den poletten har varit ganska långsam men wow ikväll ramlade den hela vägen ner och hon gjorde så fina svängar in till sidan dessutom! Kändes jättekul! just det där att tänka till, vart ska jag vara? Sen körde vi lite skiften och så avslutade vi med att hon fick leta godis härinne.

När jag gick min instruktörsutbildning 1994 så fick vi som uppgift att skriva ner hur mycket vi aktiverade våra hundar, nåt jag sen tog med mig ut på kurserna. Många problem som man har med sina hundar är just att dom aktiverar sig för lite, dvs huvudet får arbeta för lite, däremot är det många hundar som har kondis som maratonlöpare. Väldigt många. 

Just det där med att tvingas skriva upp gör att det blir väldigt tydligt hur många timmar om dygnet hunden får aktivering och hur många timmar den bara är.....

Min första flat fick leta godis högt och lågt i lägenheten vi hade då, det tar så liten stund för mig att lägga ut ett tjugotal godisar och man kan lägga dom rätt svårt, i saker, under saker, bakom saker, uppe på saker, men det tar en rätt så bra stund för hunden att leta upp dom. Jag kan säga att Inga är rätt både trött och nöjd nu.....

Efter Inga fick Mint sig en genomkörare, där blev det positionsträning och jag övade mig själv på att kommendera i högt engagemang, nåt som man märker väldigt tydligt på Mint om man är i högt eller lågt engagemang. Lägger inte jag lite krut på träningen så ska jag bara inte inbilla mig att hon gör det. Och varför skulle hon? men när jag är i högt engagemang, då är hon med och tycker det är buskul! 

Nu ligger hon oxå nånstans och sussar gott....

Kloka ord...

Hittade detta på facebook idag och tyckte det var ett väldigt fint inlägg och väldigt väldigt kloka ord...

Du människa!När du tycker att jag misslyckas…

...är det inte för att jag vill göra fel. Inte heller jäklas jag med flit, och även om jag haft fingrar hade jag aldrig pekat ett åt dig. Jag är inte dum i huvudet och jag är inte obildbar, även om det känns som att du ibland tror det.

Men jag är en hund – och du är en människa. Vi tänker inte likadant. Vi ser saker från skilda perspektiv. Vi löser problem på olika sätt, och vi drivs av olika instinkter.Jag tror att du människa är klokare än jag, och jag tror att du innerst inne vet allt det jag försöker berätta för dig. Men ibland är du alltför upptagen med dina egna tankar och din ambition att lyckas, så du glömmer lyssna på mig.

Jag försöker berätta något för dig, men du ser inte vad jag menar. Jag ber dig förklara så att jag förstår, men du tycker jag borde ha förstått för länge sedan…

Nästa gång jag misslyckas med något du tycker jag borde kunna, stanna då upp lite och fundera, du människa. Fundera över om du kan förklara på något annat sätt. Eller kanske motivera mig ännu mer, så att glömmer alla dofter på marken som ger mig massa olika budskap.

Kanske kan du stötta mig lite mera när jag tycker hunden bredvid känns farlig. Eller hjälpa mig att förstå att människan som står och stirrar på mig med granskande blick inte vill något ont.

Jag älskar dig och litar på dig. Jag lägger hela mitt liv i dina händer. Och det enda jag önskar är att du ska förstå mig och älska mig tillbaka. Även när jag misslyckas.

Hipp hurra älskade Mint på din födelsedag!

Idag fyller dom här två godingarna fem år, vår älskade Mint och hennes fina brorsa Grym tillsammans med alla dom andra valparna i kullen!

Fem år...man undrar vart tiden tog vägen. Det är inte länge sen Mint var ett litet knyte som låg ihopburrad varenda förmiddag mellan alla sladdarna under skrivbordet och sov som en liten boll...

Idag tyckte hon dock att vi skulle valla hem älgko med kalv men jag såg redan på långt håll att hon hade nåt i näsan, kallade in och såg då mor älg med kalv en bit bort. Både Mint och Inga insåg att här var det inte lönt utan dom satt snällt och kikade på älgen och kalven och jag betraktade hur vackra dom faktiskt är. Dom är så fina att se på. 

Väl hemma igen har vi tränat lite, inomhus idag pga regnet ute som iofs höll upp medan vi var ute men som sen satte igång igen. Men, all träning är bra träning och i helgen känner jag att jag verkligen fått inputs som ger inspiration att träna!

Ha en fin måndag därute! 

Full av träningsinspiration!

Det är faktiskt nästan magiskt att sitta med som åskådare på en sån helg som vi varit med på i helgen. Alla dessa fantastiskt duktiga ekipage, pennan har varit i högsta hugg hela helgen och jag har lyssnat och antecknat så mycket jag har kunnat och önskar jag kunde minnas allt och varenda liten bild som nu surfar runt i huvudet. 

Fantastisk glad är jag för att ha fått chansen att vara med och lyssna....och suga i mig kunskap. Även om vi ligger så långt mycket längre ner i kunskap än dom ekipagen så är det en enorm kunskapskälla och veta hur man ska tänka framåt.

Så, nu ikväll när Anna och Grym var lämnade på tåget, Hanna hämtad i stallet och hönsen fått sin kvällsmat, katterna nattade och hundarna rastade, så satte jag mig ner och gjorde nästa veckas planering för träningen. Det som var den stora godbiten i helgen var ju faktiskt hur man ser att dom små små passen av träning faktiskt har gjort väldigt mycket och just det där att ha en plan....

Ger fantastiskt mycket mer än man tror....

Så jo, nu är faktiskt tävlingskalendern inom räckhåll......

Nya inputs!

Första dagen som åskådare på svenska lydnadslandslagets träningsläger är över. En bra dag med många bra inputs och nyttiga tips på träning. 

Det surrar fortfarande bra i skallen men började med en minitävling på morgonen, där alla dom 12 ekipagen fick köra 4 moment var ur elitlydnadsprogrammet. Jag försökte anteckna flitigt på sånt jag tänkte på, framförallt användandet av orden, hur förarna gjorde etc. Har hört många varianter på dom *vanliga* momentorden idag....där fantasin ofta tryter. Men som sagt dagens varianter var rätt många.

Sen gicks ekipagen igenom av dagens coach Jessica Svanljung och där var ju den rediga inputkällan. Just det där med vanliga småproblem som vi alla har oavsett vilken klass vi är i, och lite tankar runt dessa. Jättenyttigt!

När deltagarna åt lunch var det fri träningstid i hallen och Mint hon gav mig verkligen ett kvitto på det jag redan tänkt, med mer taggad träning så ger hon mer och är mycket mindre störningskänslig. Idag körde hon på trots skall och stim i hallen, dock när två hundar rök ihop eller nåt liknande, det lät väldigt illa en stund, så klarade hon inte av att fortsätta utan var tvungen att kolla av, däremot så släppte hon det väldigt fort. Kändes som ett riktigt BRA kvitto!

Imorrn är ännu ett pass i hallen, jättekul!

Ikväll regnar det och blåser ute, så det blir tända ljus, god middag, rött vin i glaset och soffhäng!

Gokväll!

Taggad!

Ja jag hoppas Mint är piggare igår än hon var på den här bilden. Ikväll ligger hon här på golvet i hallen och glor på mig. Leksaker och godis är packat och ja hon märker nog att nåt är i görningen. Anteckningsbok och penna oxå.

För den här helgen ska vi bara suga i oss kunskap jag och Mint. Vi fick en inbjudan av Anna att delta som åskådare på lydnadslandslagets träningsläger i helgen och vad jag har förstått är vi dessutom inte så många som faktiskt får vara med. Ska bli såååå sjukt kul!

Vi är taggade!

Get all your anger out!

Vilket pass vi har varit på idag! Vilket rens det blev i skallen!

Sååå underbart!

Jag älskar att träna! Röra mig så kroppen är helt slut efteråt, så att man känner att varenda muskel i kroppen är jättetrött. Den typen av träning du bara uppnår med gruppträning, så fort springer man inte eller så hårt styrketränar man inte själv. Den där lille latmasken säger stopp långt innan...ja inte jag iaf, jag klarar inte sån träning själv.

Ikväll har vi varit på BodyCombat för första gången. Vi har kickat, vi har sparkat, vi har jabbat och vi har mosat vår motståndare men gosh så roligt vi har haft! ALLT tömdes i kroppen, precis allt! Och nu är vi sådär underbart ljuvligt trötta. Det är verkligen jätteskönt!

Nu blir det lite mat och så blir det dusch och soffan och sen soooooooooooooova gott! 

Åh så underbart! Vilken adrenalinkick!

Sluta stressa...

Sista tiden här har varit rätt jobbig. Jag har försökt hålla gardet uppe men hela tiden blivit nersparkad på botten igen har det känts som. Magen tackade ju för sig i september efter mer än 10 års total tystnad så kom där ett jätteskov. Det tog sex veckor för skovet att lägga sig och ovanpå allt annat, oro över Annies låsningar, min mammas farbrors bortgång och allt annat dagligt. 

Nu sist så var Hanna hos kiropraktorn som konstaterade att Hanna går väldigt inåt med sina fötter, får en väldig snedbelastning på hela bäckenpartiet och ja off we went för att få nya inlägg till henne för att räta ut felgången och ta bort låsningarna. Är man 13 år snart 14 ska man inte behöva leva med det.

Men, så satte Annie igång att växa och ja det är ju ett tecken på välmående. Krävs lite vila, igen. Träningen har vi kommit igång med och ja det kändes som att nu är vi på rätt väg. Förra veckan fick Hanna halsfluss. Ja och vems tur var det då förra helgen? Jo min. Magen slogs ut på en gående gång. Det är så tråkigt. Full medicin igen och ja nu är faktiskt både mage och förkylning/halsont på väg iväg. 

Men i veckan så stod jag hos massören, som har en sån underbart lugn miljö och som jag normalt bara känner att wow så mysigt här är.....i veckan när jag stod där så kände jag hela vägen in i benen hur stressad jag är. Det där vanliga lugnet fanns inte, jag satt och väntade på att Hanna skulle bli klar....

Så, dags att sluta stressa. Meditera. Ta det lugnt, samla kraft där det behövs till det som ger mig nåt tillbaka. Bara dit. Igen. 

Igår hamnade energin på boken Stalker av Lars kepler. Superbra bok. 

I veckan går den till mitt jobb och min hundträning. Planering framåt. 

På tisdag hamnar energin här, på Bodycombat! Ska bli så häftigt!