Tänka till....

Mitt liv går nästan alltid i femhundra knyck. Nästan ständigt. Risken är när livet går i femhundra knyck att man gör det som är viktigt ordentligt och annat som faktiskt går att göra lite obetänksamt, det sker mycket riktigt oxå obetänksamt.

Lagom tills vår lilla träff i tisdags blev jag superförkyld. Min och Mias lilla träff. Mia ger mig så mycket, hon hjälper till att bolla träningstips och trix, hon tänker till hon säger vad hon tycker och tänker och säger det rakt ut. Uppskattas. Att vi sen delar en andlig bit oxå gör att våra samtal många gånger kan låta halvknepiga för en utomstående men det är så skönt i själen efter att vi setts, man mår bra av såna människor!

Hur som helst, la mig i förkylning och orken räckte inte så långt kan man säga. Mer än till fortsättningen på lydnadsträningen då. Mint fick jag mig ett par funderare om och bytte belöning. Belöningen är numera blandad godis med social belöning och mitt i fick jag en känsla att Mint nästan lyriskt ropade på mig *titta nu fattar jag!*. Går inte att förklara om man inte upplevt det...

Chili däremot kör jag nu ordförståelse på. Hon har i jakten haft mycket *kan själv* och jag insåg plötsligt att det även har gått över till lydnadsträningen. Och insåg oxå varför....jag släpper igenom alldeles för mycket. På tok för mycket som är halvfel släpper jag igenom för att det inte gör så mycket just där och då. Men det avspeglas på allt annat vi gör. därför har vi börjat om från basic där, du gör vad jag säger, inte vad du tror att jag vill. Blev nästan full i skratt när jag insåg att man kanske ska tänka till innan man bara gör saker....bokstavligen bara gör utan att ens fundera. 

Tanklöst...tankspritt...

Idag har jag och Hanna varit i stan, vi och tusentals andra. Där var loppis, mattorg och körer som sjöng och alla uteserveringar var fulla med folk, överallt! Men vi fick handlat klänning till avslutningen och jag fick köpt mig en hel del nya vårkläder. Och ett par änglar.

Har snöat in på änglar för tillfället. Insnöad. 

Ett nytt nagellack blev det oxå. Ett rosa. Knallrosa. Jag som avskydde rosa förut, kan det vara åldern?

I veckan har jag gjort nåt annat oxå som jag tänkt på länge. Jag har beställt ett nytt hästsläp, rena drömmen att det äntligen är gjort! Det gamla ska jag försöka sälja till nån som vill ha ett släp som mest bara rullar....ser fram emot vårt nya och att kunna köra Annie på träningar och framförallt lastträna henne i lugn och ro. Ska bli jätteskönt! 

Från inridningen kommer rapporter hela tiden om hur bra Annies träning går, det är så fantastiskt roligt och vi ser sååå fram emot att få hämta hem henne, vi saknar henne nåt kopiöst!