onsdag 3 november 2010

Skendräktighet var det här....

ibland undrar man....förra gången Chili hade löpt hade hon en period på ungefär en vecka när hon bar sig vääääldigt märkligt åt och gick omkring och verkade dödssjuk om man bortser från att hon åt och drack som vanligt och var på det hela som vanligt....mycket märkligt men symtomen tydde alla på vääääldigt mycket skendräktighet....

Så saken är väl att det är ju inte så konstigt att det händer igen? Men den här gången har jag varit jättenoga med maten och motionerat henne ordentligt för att just slippa det där. Vad händer? Hon blir nästan sämre än sist...hur kul är det på en skala? Inte alls....åååå så trist det är! Började i fredags med att Camilla frågade mig om någon av hundarna löper? Nej sa jag, inte vad jag vet....inte nån som blöder så det syns inne och Chili är ju klar för flera veckor sen! Kaxe stod med hela näsan i en kissefläck....sen i lördags när vi var ute och gick så sa Chili gå ni före....jag kommer ....senare......en flatte som går eeeefter?

I söndags var det träning. Ulla och Cissi var här och ja jag hade en plan för dagen , öva transporter och sitta fot medan dom andra kastade och grejade. Inget ansträngande...men så tänkte jag på slutet att jag lägger ett litet sök åt chili. Hon brukar annars springa runt med svansen som en helikopter...men inte i söndags...vi tar det i maklig takt, vi lägger dummiesen innan vi kommer in och beter oss ungefär som att jag hade stått och gapat på henne en timma innan...då började jag ana ugglor i mossen på riktigt....Sen sov Chili....heeela dagen!

I måndags ringde jag veterinären och fick en tid, hela måndagen förflöt i samma sooooovande tempo....i går åkte vi ner och nej han känner inget konstigt, ingen infektion på G utan troligen bara en stor rälig skendräktighet....och jag fick rådet att hon ska vila tills hon piggnar till av sig själv....så vi väntar...och hoppas det är skendräktighet med hänsyn till jakthunden som var i hundgården för ett par veckor sen...vi ska tillbaka till Helsingborg för ultraljud bara för att vara på helt säkra sidan om två veckor....och så väntar vi...och hoppas att vi kan vara med på provet nästa vecka...sist gick det över på en knapp vecka men med hänsyn till hur hanhundarna begraver näsan i hennes kissfläckar, det gjorde Ullas hund i söndags oxå och bar sig riktigt som Ulla uttryckte det äckligt åt, så är det väl inte så snällt att starta på prov när det kan komma hanhundar efteråt i startfältet? Vi får pengarna tillbaka och som sagt, prov kommer det fler, jag tror mer på att vara lite snäll mot mina medtävlande där....det får svida över!

Så i helgen blir det valla med Mint på lördag...och slappa!

Ha en fortsatt skön vecka allihopa!

1 kommentar:

  1. Vilken HÄRLIGT blogg du har Ulrica! O vad skendräktighet beträffar så kan man ju känna sig det lite till mans - eller kvinns - tycker jag... Kram i frodig hönsfarmarfamn!

    SvaraRadera