Är det nån mer än jag som gillar Ernst????

Jag tror jag har följt Ernst sommarprogram varenda år. Egentligen borde jag inte gilla *Ernst*, det bodde en vansinnigt sur gammal gubbe som granne till mina morföräldrar när jag var barn, han hette Ernst. Surare farbror får man nog faktiskt leta efter. Men sommar med Ernst får man bara inte missa, så visst satt vi där bänkade idag jag och Hanna igen och tittade.

Bara jag sätter mig där så händer det nåt. Hjärnan går på fullspinn, där kan man göra det, att jag inte har tänkt på det, att jag inte gör så? Så vad gjorde jag när programmet var slut? JO jag gick ut och planterade blommor i trädgården! Stod och såg på en rabatt med Mattias idag och konstaterade att den där rabatten är så tråkig och just då stod huvudet stilla, vad skulle jag göra med den för att göra den roligare och mer trivsam? Plötsligt ikväll föll allting på plats och jag började med att tömma den och sätta växterna som stod där nu i stenpartiet, imorrn ska vi flytta kärleksörter dit! Ska sätta rosorna där oxå och vips lär jag få en helt ny rabatt!!!! Mattias har dessutom lovat mig stenar runt rabatten så den inte blir igenväxt! Tänk vad en Ernst kan göra!

Vidare bestämde jag mig för att flytta ett gäng liljor till till nedanför stubben och sätta mina nya lampor i den andra halvan nedanför stubben tillsammans med rhodondendronbuskarna som ska flyttas och kanske behöver dom klippas ner oxå? och väggen skulle behövas målas, kan jag inte göra det innan semestern tro? Den ena gaveln hade mått bra av lite färg...

Ja som sagt tänk vad en Ernst kan göra...tur man inte har honom som granne för då hade nog gubben mitt gått i spinn över alla galna idéer...nu är det bara en gång i veckan en timme på sommaren....

Igår tog jag ut lilla vovven och tränade lite ruta och det gick långt över förväntan måste jag säga. Rutan som jag slet så med Tim och tänkte och tänkte det plötsligt bara satt på Chili. Okej, jag springer in här, jag lägger mig såhär och får min belöning sådär! Nåt mera???? Hur simpelt som helst och så tänker man att det där lär jag få lägga tiiiiimmar på. Apporteringen går dock fortfarande knaggligt. Har inte kört det på ett tag och att få henne att hålla den är okej, att ge henne den gå ifrån henne och kalla in är oxå okej men att kasta den och be henne hämta det är ren katastrof. Hämtar jag nåt annat och gör likadant så går det kanon. Mycket märkligt, får jobba vidare på det. Dessutom gjorde jag en kottövning i skogen häromdagen med henne, tar en kotte i handen och kastar in den sen efter en stund bland andra kottar och hon ska komma med rätt kotte, den med min doft på och det var oxå lätt som en hel plätt...nemas säger hon.

Lydnad är roligt och vi fortsätter jobba på det, på tisdag-onsdag ska vi på kurs för Jenny Wibäck, det ser vi fram emot...och gissa när nästa sökträning är? Jo just på tisdag....

Typiskt!

Men men. Ja jag väser väl vidare, har fortfarande ingen röst att prata om så jag är på det hela taget helst tyst för tillfället...