Min fina hund!

När vi började om med jaktträningen för ett år sen så hade jag väl egentligen inga stora ambitioner....men med tiden och träningen så har det vuxit, vårt samspel, vår relation, hela vårt koncept tillsammans har blivit en helt annan helhet än det en gång var.

Idag var jag ändå sådär att nej jag ska inte bråka för mycket med henne nu innan provet när det verkligen sitter där, att köra ett linjetag utmed vattnet kändes faktiskt ändå som om det skulle kunnat bli en jättekonflikt på dom saker som sitter...men ändå gjorde jag det och det gick sååå fint! Så kanon!

Markeringen uppe i backen var klockren, ingen tjuvning, och hon tog den klockrent! Sen sände jag henne på ett linjetag till samma ställe men frågan är om jag ändå inte tänkte fel där. Hon gick ut i en båge åt vänster och jag tänkte nej nu gjorde jag det igen, sände henne åt fel håll, så jag övermarkerade åt höger och då gick hon i en rät linje. Däremot när jag kallade tillbaka hunden i första sändningen så såg jag att hon var på G att svänga i en båge åt Lasse men hon vände och kom tillbaka på min inkallning. Men men.

Och så linjetaget vid vattnet då där hon inte ens tittade åt vattnet. Kan jag nu bara stödja henne så mycket jag kan på provet och hålla nerverna i styr så vi arbetar tillsammans som vi gör på träning, så tror jag faktiskt att detta provet kommer att gå finfint!
Efter dagens träning, så känner jag i magen att jo, det har faktiskt iaf potential att kunna bli ett trevligt prov!

Sov gott mina vänner och ha en go helg!