måndag 22 januari 2018

När det inte går vägen...


Glädjen vi fick känna över Annie var tyvärr väldigt kortvarig. Eftersom hon gått med sin fång så länge som hon gjort så hade rotationen gått överstyr. Dessutom visade hon sig ha EMS en sjukdom som är en hormonell förändring vilket för att hästen blir som en diabetiker ungefär i korta ordalag. 

Skyhöga värden....

I ett stort hål av sorg lämnade hon oss i onsdags, Hanna var med henne ända in i kaklet, ja jag själv oxå visserligen men Hanna höll henne och sen satt vi med henne länge länge efteråt....vår fina fina häst. Du skulle levt tills du var minst 20.....minst. Vi fick ha dig i sju år och du har lärt oss så mycket. Även den här sista resan har lärt oss så mycket men den kunskapen hade jag nästan hellre varit utan....

Älskade älskade vän.....

Vila i frid så ses vi vid bron.....

1 kommentar:

  1. Åh, vad tråkigt att läsa. Minnena dyker upp när vi fick ta samma tunga beslut med vår första ponny. Det var hemskt. Ta hand om er och kram <3 /Ing-Mari

    SvaraRadera