sen mitt senaste inlägg och imorrn är det första advent. Tycker faktiskt det var bara häromdagen som jag sa till nån att det var fyra veckor till advent. Nu är vi där.
Tiden den går. Fort. Jättefort. Hjulen i livet snurrar i all snabbare takt ju äldre man blir, det är nästan läskigt.
Just nu känns Corona närmre än nånsin, många i vår närhet har blivit sjuka och det känns som om det kryper närmre och närmre även att vi håller oss härhemma på berget och träffar så få människor som det går.
Phoenix har varit dålig en ny vända oxå, kolikkänning den här gången med förstoppning. Dricker nog för lite antar jag eller så var det för att han stod inne mycket efter gastroskopin och att magen inte redigt kom igång för han var okej innan han åkte men redan dagen efter han kom hem stod jag och funderade på om han hade kolikkänning men sen var han ute och var okej på kvällen så funderade inte så mycket på det.
Däremot ett par dagar senare när vi hade dom inne en dag så stod han och skrapade innan han bajsade så misstänkte magknip. Vi gick med honom härhemma men det kändes inte helt som om det släppte helt så valde att köra ner honom till helsingborg. Sen när han kom hem så hade han nog stått inne hela den dagen så då bajsade han harlortar när han kom hem igen. Snacka om att man blir nervös! Sketanervös!
Men, lite mash, många timmar i hagen så är han nu okej. Äntligen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar