onsdag 18 juli 2018

Energi


Ibland tar orken slut, ibland tar energin slut. Som när man tror att saker och ting har löst sig så man ska få mer tid över men inser såsmåningom att nej så är inte fallet och man ramlar tillbaka på ruta ett igen. Just nu jobbar jag som en tok. Försöker finnas till som mamma, som hustru som matte och sköta mitt andra jobb. 

Ja ni inser ju själva tiden vill inte helt räcka till allt. 

Har behövt ladda batterierna och ladda om igen. Tänka till och tänka om. 

Dom här två töserna var prio ett i juni, ja dom är det fortfarande förrästen plus den lilla rödtotten vi har i stallet, jag körde iväg tjejerna på läger en helg i juni till min älskade väninna så dom fick starta om med ny tränare, ny filosofi och komma igång med sin träning. Det värmer mitt mammahjärta varje gång Hanna nu tar sin nya bästa kompis och ger sig ut och rider. Dom har kommit igång tillsammans och dom gör det verkligen tillsammans. Det är som om både häst och ryttare känner att vi har varandra. 

Annars händer det inte så mycket på hemmafronten, jag går och gnolar bland mina blommor när jag hinner, träningen av hundarna har gått i stå även om Inga känns som hon skulle sättas igång och det var ju tanken men med ändrade planer och mindre timmar tillgodo så får hon vänta. Igen. 

Allting ordnar sig, det vet jag men just nu handlar det mycket att ta sig igenom dagarna och försöka finnas till hands så mycket det går för alla. Funkar dock inte alltid och jag känner hur jag har lust att sova mig igenom dagarna och glida in i en bubbla. Men som sagt, det ordnar sig. Till slut.