söndag 29 oktober 2017

Idag har du varit här ett helt år....


och jag frågar mig ofta varifrån kommer du????

Det var precis den här söndagen förra året som han dök upp här första gången den lille katten vi kallar Rufus. Han är så söt och så näpen och han ser så välmående ut. I början så var han ganska räddhågsen av sig men när jag ropade *kom kissen får du mat* så kom han ångandes och åt upp maten på trappen. Varje kväll.

Sen dess har han varit just det, här, varje kväll, nästan. Kan nog räkna på ena handens fingrar när han inte varit här och just ikväll så jamade han när jag kom ut till honom. Han har liksom lärt sig oxå att visar han sig så kommer han med mat för det är ofta han inte syns när jag går ner till stallet men när jag sen går upp igen så sitter han där och väntar vid traktorn och hästtransporten. Så söt. 

Till skillnad från katter vi haft runt husen tidigare så är han mycket svårare att få tam men det går framåt och ikväll satt han och åt bara en halvmeter ifrån mig. Kylan kryper närmre och jag vill bara att han ska kunna gå in i stallet och värma sig om natten, undan alla faror som lurar ute i naturen om nätterna. Lille killen. 

Men, under my watch ska ingen svälta så han får sin mat så länge han vill och vi jobbar vidare på att få honom att lita på mig. Ännu så länge har han ett schabrak och en stor go filt liggandes i traktorn, dom vita håren på sitsen vittnar om att det där är en plats som han faktiskt använder, har sett honom komma därifrån någon gång oxå. Där har han åtminstone skydd från värsta vindarna och värsta kylan inuti traktorn inne i vårt garage. 

Gullegossen! 

söndag 1 oktober 2017

Joggingtur genom skogen


Gomorron!

Nu börjar löven falla från träden. Det gröna skimret börjar försvinna och anta en mer roströd ton. Jag älskar däremot när naturen just skiftar färg och igår vart det magiskt att springa genom skogen. Istället för som på bilden vårens första gröna så vart det rostrött och gult och en härlig sol ute...

Jag sprang ju jättemycket när jag var yngre, började nån gång i Malmö pga nästan tristess, jag kände jag var tvungen att röra på mig mellan allt pluggande och sen fortsatte jag. Sen fick jag frågan hur orkar du???? människan som frågade mig började springa men jag slutade av någon outgrundlig anledning. Märkligt det där. Hade iofs rätt ont i benhinnorna till och från oxå där en stund.

Hur som helst. Nu har vi sprungit två rundor i veckan. Igår vart vi helt slut både jag och dottern när vi kom in men oj vad man ändå tankar energi, ut med negativa energier tankar och känslor och in med positiv energi frisk luft och härliga krafter. Det är verkligen underbart!!!!

Mindre underbart är alla älglöss som valde att springa med oss :)..

Underbara små varelser :)

Idag står inte mycket på programmet. Jag ska ner och ta fram nycklar till gossarna som bor över på hotellet i veckan, en helt gäng glada arborister kommer till oss ikväll. Städa undan det sista efter gårdagskvällens cykelfest ska jag oxå göra men sen blir det inte mycket gjort idag. Jo hästarna ska motioneras och hundarna oxå. Kanske ett litet träningspass i solen med dom båda? Blåser inte så mycket idag.

Sen blir det söndagsmiddag, in med en stek i ugnen och goa potatis till det och sallad.

I veckan ska det förberedas för den irländska aftonen vi har på hotellet. Och kanelbullens dag givetvis!!!!! mumma!