torsdag 28 april 2016

Kråka är äckligt sa Inga...


Det går en tid mellan gångerna, livet går i 180 ungefär...

Träningen med Inga går framåt. Tyvärr kunde vi inte vara med på kursen förra veckan då jag fick rycka ut till en kund och denna veckan låg jag i migrän från helvetet. Tanken var från början att avvakta två veckor tills nästa kurstillfälle iom Hannas konfirmation men känner att veckorna bara går ifrån mig och vill därför upp redan till veckan. För Ingas skull. 

Men, vi har börjat med fåglar av olika slag och änder som var lite stora i munnen från början verkar Inga ha fattat hur hon ska bära. Små krickor är inga problem alls. Däremot har ju både änderna och krickorna varit framme en stund och blivit lite sura, det bekom däremot inte Inga ett dugg igår...Dom alldeles fräscha kråkorna och kajorna däremot. Hon stod över dom och tycktes säga hörredu dom ligger här! men ta dom, nej tack!

Nåväl, vi jobbar vidare, neråt genom viltfrysen....vi har ingen brådska alls. Inte överhuvudtaget....

Som sagt, konfirmation om en och en halv vecka. Mat inhandlad idag till största delen. Jätteskönt. Klart. 

I helgen städning, ridning, fönsterputs och göra desserter. Nästa vecka hämta kött, fixa bord och stolar. 

Blommor har jag köpt ett helg gäng men dom får snällt stå kvar inomhus tills dess att vi är helt utom fara för frost....

190 får jag nog säga att livet går i just nu...

Tjingeling!

söndag 17 april 2016

En längre runda och lite resultat för Ingas träning


Det fanns en tid när jag sprang varje vecka flera rundor i veckan och bara sprang och sprang. Tyckte det var så underbart. Kom av mig slutade höll upp eller vad du vill och så fick jag ont i benhinnorna när jag försökte igen. Köpte nya skor och fick ont i benhinnorna. Sen mötte jag en äldre man som alltid springer häruppe och springer rundan runt som sa att det är för att du går ut för hårt när du börjar om. Du tror du har gamla muskler kvar men dom är borta! Spring sakta!

Sagt och gjort, jag har börjat springa sakta. Faktiskt känt efter men sprungit sakta. Sprungit min lilla runda på 3 km och nu idag kände jag att eftersom kortisen faktiskt nästan inte kändes nåt sist jag sprang så tog jag damerna med mig ut och sprang en runda som är nog ungefär 4 och en halv km idag. Mellan skurarna faktiskt hann vi ut och fick till och med lite sol på vår tur. Är himla nöjd, kondisen var med och benen oxå. Det är så ljuvligt att springa! Man får ur sig negativ energi tankar frisk luft och härlig frisk energi! Så jätteskönt!

Annars har ju vädret idag varit mest innesittarväder. Men, vi tog en tur till kyrkan idag, bara några veckor kvar tills hannas konfirmation nu. Åkte till Hishult, en himla vacker kyrka jag aldrig varit i förut! Jättevacker! Både inuti och utanför! Jättefin! 

Och så blev det nån timmas arbete idag oxå. Deklarationssäsong innebär merarbete, men det är så lyxigt att sitta hemma. Ta en kopp kaffe på farstukvisten, äta lunch till hönornas kvitter. Underbart.

Ja och så har vi tränat lite i veckan jag och Inga. Faktum är att jag fokuserar mest på stadgan. Sitt kvar och vänta. Chili var jag dålig att träna stadga på och så var hon oxå väldigt bra på att knalla iväg. Det hade hon för övrigt gjort på golfbanan häromdagen oxå när maken i all vänlighet tog med henne ut. Tyckte Chili var en dum ide så hon knallade helt sonika iväg istället. Åt andra hållen. Inte efter bollen som den retriver hon är utan åt andra hållet. Gamla tanten.

Så nej, stadga. Fokus. Lugnt och fint. Vet att Hanna sa flera gånger att *du har tur som har en hund som tar en sån handling,* hon syftade på att Chili ofta blev skickad slarvigt, hade en visselpipa hängandes i skallen osv. Funkar inte med Inga kan jag säga. Inga klarade inte heller att jag sa åt Chili att sitta stilla i barsk ton, Inga gick och satte sig i bilen igen. Luckan var öppen och så fick Mint oxå lite stadgeträning och sitta kvar lugnt och stilla. Inga är en helt annan individ, väldigt mycket mera känslig men oxå mera lyhörd.

I veckan skulle jag släppa ut Inga och kissa och sprang härinne halvklädd skulle man kunna säga, ja inte ens det faktiskt och sa till gubben jag måste ta på mig en tröja iaf. Gick med Inga ut i tröja, underbyxor och barfota på trappen. Vad händer? Jo grannen kommer med sin hund. Såg hur jag skulle behöva springa ut barfota efter Inga i halvnaket tillstånd som jag skulle ha fått göra om det var hennes mor eller Mint som var ute. Men nej inte med Inga. Inga kom på sin inkallning, direkt. 

Duktig tjeja!



fredag 8 april 2016

Ingaträning och saknade vänner

Foto A Andersson

Regntunga skyar har legat över skogen i veckan blandat med sol och värme, det är riktigt aprilväder ute! Dom närmaste dagarna ser dock ut att bjuda på uppehåll och sol och det tror vi på!

Ja i veckan har jag påbörjat kurs med Inga äntligen. Nu måste jag bara få igång henne. Alla mina försök att komma igång är ju rent patetiska man lägger upp en plan men av den blir ingenting ingenting ingenting. Inget alls. Det blir nåt halvdant startförsök bara det är allt.

Så därför anmälde jag oss till kurs en unghundskurs hos Birgitta. Trodde i ärlighetens namn inte att Inga skulle klara nåt överhuvudtaget egentligen, kanske elakt att åka på kurs då men var ärlig mot Birgitta sa såhär är det vilken kurs ska vi gå, eller ska vi gå enskilda gånger? Hon tyckte unghundskursen passade så den valde vi.

Faktum är att Inga överraskade mig ordentligt. Visst vi körde mycket grunder när hon var liten valp. Väldigt mycket grunder. Men sen nada mas. Men, hon löste sina uppgifter, med hjälp förvisso men hon löste dom. Själv trodde jag ju då inte hon skulle klara det överhuvudtaget. Men det gjorde hon och med bravur. Vi fick hemläxa, sätt avlämningarna och så skulle hon kunna hoppa staket tills nästa gång. Och träna solfjädern. Den förstod hon inte alls när vi gjorde den men så har hon inte heller tränat några som helst linjetag. Hon vet inte ens vad ett enkelt linjetag är ännu mindre när det står flera dummies utställda på rad där hon ska gå rakt till den ena. Så nej där låg kraven på henne alldeles för högt. Men, vi körde en utkörd variant hemma igår där dom låg längre isär på gräsmattan och då förstod hon. 


Idag spyr hon. som en tok. Stackars Inga. Hon och Mint åt nåt när vi gick morgonrundan idag och gud vet vad det var. Hon är pigg och glad men hon har spytt upp hela kalaset på golvet. Och i soffan. Ovanpå allt så gick min golvmopp sönder. Blir att köpa en ny på mjölkman när jag köper hönsmat i eftermiddag :)

Nåväl. 

På bilden däruppe är lilla Nanna, vår highlandkalv som föddes på gården för sex år sen och som vi sålde tillsammans med mamma Flisa till Färgelanda. Mailade ägaren häromdagen och tänkte jag måste kolla om dom alls lever och det gjorde dom. Flisa måste vara snart 10 år kan jag tänka mig....saknar mina ulliga tussiga små nallar emellanåt. Dom var helt tama och jättemysiga. Dom två . 
Vi hade ju fler men där var två kor bland annat som var helt ohanterade när vi köpte gården så nej ingen hit alls. Trevliga men stannar där. 

Nu hämta Hanna i skolan köpa hönsmat, tömköra hästar, fira fredag!

Tjingeling!