Klockan klämtar på årets sista dygn...

ska vi summera året som gått?

Det här året har faktiskt inte bjudit på varken några storstilade resultat men det har hänt mycket i den Tygaredska tillvaron ändå.

Året började väldigt kallt, det var kallt väldigt länge, inte mycket snö men kallt och isigt...när vi normalt sett skulle ha nästan släppt hästarna så dom började äta gräs så var hagarna fortfarande frusna och kalla. 

Däremot så började vi redan då att hänga på Annie, jag tog modet till mig och la benet över ryggen på henne inne i boxen, med ett stadigt grepp i boxgallret....Annie gjorde absolut ingenting alls...

Vi for oxå upp till Inger och träffade Einar, denne stiliga hane jag gått och funderat på, ja vi var verkligen ute i tid den här parningen...men vill man ha det enligt hjärtat så måste det kännas rätt! 

I februari fick jag hem min kläckare! Hade ju en liten för några år sen som luktade blä...fyllde hela kläckaren med ägg och där tittade ut än den ena än den andra kycklingen...många tuppar blev det men vissa omgångar fick jag oxå många hönor, vilket resulterade i ett jättefint kläckresultat! Nog är det nåt särskilt med kycklingar...

Och ja i februari råkade vi ju oxå ut för tidernas dyraste gråsten...den Annie hade som borrade sig in i hoven....som det kan bli...

I mars for vi på hingstvisning till tullstorp där Jan Brink bor och ja Hanna fick sin stora idols autograf...det var en stor dag för Hanna!

Vi la ankägg i kläckaren och Chili fick hoppa in hux flux på ett agilitypass tillsammans med Hanna för Jenny Damm. Chili visade där vilken enorm kapacitet hon har, hon bara gick in och körde så det rök som om hon aldrig gjort annat...hon är en enorm arbetskompis min goa hund!

Dessutom var vi hos Jörgen Schwartz, min mammas kusin som håller på med NH och hjälper folk med problemhästar, släktingen vi inte hade en aning om att vi hade mer än till namnet...

I april föddes våra första ankor härhemma....sötare finns inte...

I maj åkte Annie till Lagan, det var dags för inridning! Ni må tro det var pirrigt! Vi visste ju vi hade gjort en del med henne, men skulle det räcka? och hade vi gjort rätt? Visade sig att Annie var helt med på noterna direkt och inridningen fick idel lovord....vår underbara lilla tjej. 

Våren kom med stormsteg, allting slog ut på en enda helg! ja nästan en enda dag! Sen var det plötsligt nästan sommar!

Och vilken sommar vi fick!!! förra sommaren regnade bort hela sommaren, den här var lika solig som den förra var regnig och kall....

I juni kom Annie hem igen, några veckors vila och sen kunde Hanna äntligen få gå upp på sin kompis härhemma! hon var helt salig! det var en magisk dag...

En stor mästare gick ur tiden i början av juni, min gamle tränare Petrus kastenman. Red för honom i tonåren och var så arg stundtals så tårarna sprutade men oj vad man inser i efterhand att han hade kunskap! Tänk om man kunnat kapsla in hälften i en liten låda och spara i minnet alltid...

I slutet av månaden fick vi lämna Cola på djursjukhuset under tiden vi åkte på semester, han lyckades skära sin tunga mitt itu...frågan är hur....

Vi hade iaf en underbar vecka på Mallis, sol bad och god mat och härhemma var hundarna på pang och Annie hemma hos Lotta, alla i goda varma händer!

Juli bjöd på semester, sol, underbara lata dagar....och vi tog oss i kragen och började träna på allvar!

I augusti började jag träningen med Chili ordentligt, jaktträningen. Vi kom med på prov och vi körde så det rök. I första hand var denna hösten till för att få erfarenhet och känsla i det vi gjorde, har man aldrig startat på nåt tidigare är det svårt att få till allting och alla miljöer är olika. Stod på ett prov där det sades att jag vill inte ha en trea! Själv hade jag varit jätteglad för en trea, det ä rju ett kvitto på att man tränat på rätt saker. 

Första provet var nerverna utanpå, på både mig och hunden och där var svårigheter vi aldrig tränat på och när jag kände det var svårt ja då kladdade jag till det för stackars Chili. Gick inte något bra men domaren gav oss ändå lovord...

Nästa prov gick allt som smort och det är inte lönt att vara bitter eller arg men vi blev nollade pga en detalj i reglerna som tydligen är väldigt individuellt hur man bedömer. Vi föll på det men vi lärde oss nåt på vägen och provet hade ett upplägg som gjorde att jag var jättenöjd ändå när vi for hem.

Sen började Chili löpa efter det och det blev tyvärr inte fler prov...vi tar nya tag i vår och till hösten! 

Annie åkte på en runda inridning till och när hon kom hem kunde dom börja träna på riktigt hon och Hanna. dom har tränat för dressyrtränare flera gånger i höst och det går verkligen framåt. Dom är ett riktigt radarpar töserna och det är så kul att se!!!!

Kossorna vi haft i hagen åkte hem i september, det blir så defintivt tomt på nåt sätt och ja jag stod och bölade på vägen när dom åkte....

I oktober blev det så parningsresa till Sexdrega som nu har resulterat i ett underbart gäng valpar. 

November var som varje år mörk och många tankar rusade i skallen. När man bestämt sig för nåt och sett fram emot det och det blir nada och inget alls så känns hjärtat som ett hålrum. Det är trist. Tiden läker ju iaf och man går vidare och inser att kanske var det bäst så. 

Jag har fått ett enormt ärofyllt uppdrag att vara med i Region Hallands satsning på företagare här under 2014, det är ett stort och väldigt väldigt ärofyllt arbete som väntar.

Ser verkligen fram emot det.

Ja och så december då ja. Jul och stress och valpar. Som alltid. Nånstans så försvann julförberedelserna i väntan på valparna och min strävan i att träna mera, orka mera. Kilona som trängt sig på under årens lopp, som jag ätit upp, dom ska bort och dom är på god väg! Jätteskönt!

Planer för 2014? javisst! men dom berättar jag om en annan dag!

Just nu vill jag bara önska dig och din familj, mina kära vänner och bekanta, en riktigt härlig nyår, ett gott nytt år, må 2014 gå din väg!