Idag har vi varit på prov igen. Med förra provet i bagaget där Chili 1. knallade 2 inte klarade sin vattendirigering (har tränat som en gnu) och 3. hade problem med vattenmarkeringen så var ju målet att klara just dessa bitar. Tyst och stillsam hund, träna vattendirigering och visa tydligt på vattenmarkeringen. Innan vi gick in i rutan så sa domaren att han la vikt vid 1. viltet ska lämnas i hand 2. hunden ska sitta tyst och stilla när parkamraten jobbar
Provet såg ut såhär; vi började med sök. Hela provet gick på gungfly tungsprunget och jätteblött hela vägen. Parkamraten började sända sin hund och jag och Chili väntade. När hon tagit tre fåglar så fick vi ett skott och en landmarkering som slängdes in bland smågranar och buskar. Den tog Chili som ingenting.
Efter det så fick vi byta plats och Chili gav sig ut i söket och hämtade tre fåglar. Mest trut faktiskt och där är jag mäkta stolt att hon tog dom som ingenting, dom har hon varit grinig med förut men vi har tränat tränat tränat och idag tog hon dom som inget alls.
Efter att den andra hunden fått sin landmarkering gick vi vidare och den andra hunden fick fortsätta söket från en annan vinkel. Tre fåglar in och sen fick Chili ett skott och skulle ta landdirigeringen. Där for hon upp åt rätt håll och nästan uppe vid sin dirigering såg jag att hon fick nåt i näsan och hon vinklade vänster. Det jag inte visste var att där inne i kanten låg en fågel oxå som var parkamratens dirigering. Den låg alltså precis innan hennes bredvid hennes linje till vänster. Dom låg med ca 10 meters mellanrum. Stoppade henne och sände henne höger och hon till höger och försvann bakom stenröset. Då tänkte jag att nu så! och två sekunder senare kom hon med en fågel men från det hållet där hon hade velat gå in från början. Snopen blev jag men tänkte inget vidare på det tänkte hon har nog varit uppe och vänt och går det hållet tillbaka.
Efter landdirigeringen fick vi ta tre fåglar till på söket. Efter vårt sök var klart var det parkamratens tur att hämta hem landdirigeringen och den hunden sändes till då vår dirigering och fick in den efter en del om och men.
Efter detta var det vattenmarkering. Den andra hunden började och hennes hund vägrade gå i vattnet. När den väl gick i stod den och plaskade en stund i vattenbrynet men simmade sen ut i vattnet och tog sin markering. Därefter bytte vi direkt plats. Chilis markering landade inte i vattnet utan i vassen bakom och Chili for direkt ut i vattnet och till den punkt där den andra hunden badat. Blåste henne stopp och ut och hon for ut och tog sin markering som inget alls.
Till slut var det då vattendirigeringen och den fick vi börja med. Där skulle hon från en bit upp på land där det var riktigt sunkigt och sen ut i vattnet, genom ett par tuvor och förbi två små öar och sen vidare ut i vattnet till en annan ö där det låg en fågel. Chili gick ut och i vattnet och till första öarna men sen begrep hon inte helt att hon skulle vidare så jag fick arbeta rätt hårt för att få i henne igen men hon fortsatte och simmade ut tog sin fågel och tog vattenvägen hem igen. Parkamraten skulle sen få ut sin hund men den tog landvägen det hade många hundar gjort både idag och igår skulle det visa sig sen.
Sen hade vi då genom gången och jag var så nöjd! Hon satt tyst och stilla, allt lämnades fint i hand och hon fick hem allting. Att det inte skulle bli en etta var ju klart med tanke på strulet dock.
Han sa såhär, hon började söket jättefint och jobbade på snyggt och landmarkeringen fick hon hem jättesnyggt. När hon sen kom till landdirigeringen så anser jag att hon var direkt olydig då hon tog hem parkamratens fågel. Sen vidare så hade hon något av en låsning på ön men fick ju hem den sen. Det som är det stora idag dock är att du, ja jag vet inte om det är nåt du gör av rutin eller pga nerver, men varenda gång hon kommer så sätter du ut armarna såhär. Ja och så visade han...det jag gör är att jag sätter händerna liksom vid sidorna med handflatorna upp för att visa henne här är jag. Säger inget bara sätter händerna så. Har aldrig ens tänkt tanken att man inte får göra det. Varenda gång du gör det är det att anse som en inkallning och det kan jag inte godkänna. Du har nog kallat in din hund minst 70 gånger idag, så nej jag kan inte godkänna er idag.
Jag blev så snopen! Nej ingen etta hade jag absolut inte räknat med men sist när vi hade tydliga kardinalfel så sa domaren att hon hängde på gärdesgården till att gå till pris. Här hade vi en del missar men hon fick hem allt och lyckades genomföra allt om än med en del strul på två ställen. Hade känts bättre om han hade sagt att det här var fel det här och det här men jag undrar varför inte jag fick reda på det redan på söket, gör inte så med armarna! om han nu märkte att jag gjorde det hela tiden....Han torde ju dessutom ha sett att jag egentligen inte behövde med tanke på att hunden varenda gång nästan var hela vägen inne, det är bara en sån där sak jag gör utan egentlig bakgrund. Lite som hängslor och livrem.
Som sagt, surt är det. Trist på Chilis superfina arbete. Verkligen.
Men, nästa helg, nytt prov. Nya tag! Basta!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar