Debuten är avklarad!

Det hade ju varit kul att stoltsera med en fin etta eller åtminstone en trea? Nu blev det inte det det blev istället en stor fet NOLLA!

Dom flesta hade varit väldigt missnöjda men jag är ändå nöjd faktiskt med det vi presterade.

Vi gick ut som nummer ett, vi hade ett radarpar bredvid oss i form av Martin Jacobsen med sin Ida och vi fick börja med vår vattenmarkering. Redan där kom första fadäsen. Det sköts ett skott, kastades en fågel på blankvatten, en underbart vacker sjö med härlig miljö.

Efter skott och kast nummer ett skulle kastaren flytta på sig ett antal meter för att göra om samma procedur längre bort. Det där är ju inget man tränar på och jag vet inte om det blev för mycket för Chili eller om hon bara var allmänt laddad, dom skulle sitta *några minuter* men den lilla stunden blev en dryg halvtimma...

Hur som helst, nummer två kom in i flygande fläng och hon hade full koll på att där VAR nåt därute mera, men VAR? Hon tog dock mina dirigeringar till fågeln, domaren sa åt mig på direkten att hjälpa henne, och hon fick in fågeln. 

Vidare till Idas vattendirigering, Chili satt tyst och snällt.

Vidare en transport upp till söket som Chili gjorde som vanligt, det var ett stort sumpigt fält där fåglarna låg och hon plockade dom en och en, var fint ute i kanter och i början av fältet och sökte av. Halvvägs fick hon bokstavligen ett skott när hon var vid sidan av skytten på vägen in till mig men det var inga problem. Sen fick hon pausa för att sen fortsätta söket efter att Ida hämtat sin landdirigering. 

Efter söket var klart kan man då känna att Chili faktiskt borde varit trött. Men nejdå. Vid Idas landmarkering så sköt Chili som en katapult sig ut och iväg från liggande ställning när skott nummer två smällt. Fick stoppat henne efter bara en meter och lagt henne igen. När sen Ida skulle ta sin vattenmarkering låg hon jättesnällt...

och tyst. 

Sen skulle vi göra vattendirigeringen. Vad som hände där? Vet inte. Det var en rätt kort dirigering och rätt lätt borde vara över udden bara, längs med vattenkanten. Men Chili ansåg nog att barnen som lekte på andra sidan borde vara dom som slängt nåt i vattenblänket istället eller var det kanske dom som hade vattentunnan på kortsidan av sjön? Hur som helst, det var helt omöjligt att få in henne till kanten och simma längs kanten, det blev total missförståelsekatastrof!

Fick ta in henne och bryta henne där...

Sen gick vi vidare till söket igen, Ida gjorde sitt sök, Chili fick sin landdirigering som hon klarade helt galant och sen sin landmarkering och sen var provet slut. 

Man kan säga såhär, det hon gjorde, det gjorde hon klockrent, utan några som helst problem. 

Knalla ska man dock INTE göra och vattendirigeringen var rena katastrofen. Missen på vattenmarkeringen var det som fick bägaren att rinna över och nollan var ett faktum.

Men, fick ett sms från Birgitta ikväll, nya tag kompis! och bakom ryggen på provet hade jag goa vänner som tyckte Chili hade gjort ett jättefint jobb trots sina missar, det värmer! 

En stor kram till er! och ja nu blir det soffan och imorrn bitti, då ska jag sova!