Bålgetingar och plommon...

Vissa dagar så känner man att jo jag överlevde nu har jag varit med om detta...

Idag började bra, gick upp tidigt och fick jobbat en bra stund innan jag for till stallet för att möta upp vår hovslagare. Annie skulle verkas och bytas skor på. 

Tog in henne i lugn och ro för att hon skulle torka, satte på radion, gick och mockade och grejade. Sen kom hovslagaren, pratade med honom, släppte ut Annie igen efteråt och gick och smågnolade i stallet i lugnan ro.

Väl hemma igen hade det rasat ett träd över vägen så vi skulle gå ner och ta väck det, det låg otäckt långt ut i vägen.

Väl därnere dock så insåg vii att vi hade med ett helt bo med bålgetingar att göra....inget kul. Gubben sa ändå, gå inte dit men jag tyckte jag hade koll på läget och vart dom befann sig, kanske för att jag aldrig blivit stungen förut, så jag gick där i kanten och kastade små bitar tyst och försiktigt. Då plötsligt stack det till i vaden. 

GOSH så ont det gjorde! Jag vrålade i högan sky och det var ju inte det att den satt kvar men det sprängde och värkte i precis hela vaden och foten. Kändes som att nu proppar foten igen vilken sekund som helst!

En allergitablett och lite salubrinsalva senare så kändes det lite bättre...

Sen for vi till stan och lunken fortsatte i lugn och ro istället...

Åkte och hämtade plommon, åkte hem igen och fixade djuren härhemma, åkte till stallet och släppte in Annie igen och åkte hem och har gjort 12 burkar plommonmarmelad blandat med tomater. Det dignar av tomater härute nu, så gott men väldigt många. Vad passar väl bättre än att konservera en liten bit av sommaren för att ta upp i höst på ruggiga dagar? En macka, en stor kopp te och hemlagad marmelad på mackan, det är gott! 

Ha en fortsatt fin vecka, nu hoppas jag resten av veckan blir STILLSAM!