lördag 22 juni 2013

Första ridturen...


Maken sa det igår, du använder Hanna som lite försökskanin. Nu när det har funkat fint för henne så vågar du dig upp...på Annie alltså. Utan lina. 

Och jo det är väl lite sant. Igår kopplade jag loss linan från Annie och Hanna och tjejerna både skrittade och travade själva i paddocken. Gick jättefint. Annie är så supersnäll och det känns som att det bor inget ont i henne överhuvudtaget. Inget alls. 

Idag vågade jag mig så upp på henne, helt utan lina. Kan tillstå att jag tänkte nästan bangat ur och väntat tills maken kunde ta oss på linan...man börjar bli gammal och nojjig...pjåddig. Men nejdå, Annie var så snäll så snäll och det gick så fint. Vi både skrittade och travade i båda varven och ändå var Samantha där med Europa och var både bakom och framför. Nojjiga jag såg framför mig hur Annie skulle kasta sig iväg och efter Europa. Inte då. Inte alls. Tror inte ens hon föresvävade sig tanken. Hon gjorde precis som jag ville och ja jag var minst sagt lycklig när jag gick av. Underbara häst!

Snällare häst finns inte!

Ikväll är det godistime och sofftime!

tisdag 11 juni 2013

En mästare har gått ur tiden...

Denna morgonen går mina allra varmaste tankar till en av dom allra största männen som påverkat mitt liv, Petrus Kastenman, en av svensk ridsports stora mästare har gått ur tiden.

Petrus stod i manegen när jag var liten, han vrålade på oss att det där gör mina får bättre, tårarna sprutade och man var hejdlöst galen på honom emellanåt men det blev bra till slut, varenda gång. han ville ju bara att man skulle göra rätt. 

Jag riktar mitt allra ödmjukaste tack till Petrus, för all den kunskap han delade med sig under åren på Falkenbergs Ryttarförening och för att vi alla småungar fick vara ta del av hans stora lärdom. 

Vila i frid Petrus, du kommer för alltid ha en del i våra minnen!



"Ridsportens Själ" av Petrus Kastenman (ur Ridsport Special nr. 1-94): 

....En häst som var min och aldrig svek - 
när livets allvar blev lätt som en lek. 
Jag känner mig stark, 
men visst var jag svag 
där inne i mitt lilla jag... 

Och just där inne med tacksamhet minns, 
jag hästar som bar mig men ej längre finns. 
De var bara djur, men kamrater likväl, 
är det månne det som är ridsportens själ?

söndag 9 juni 2013

Gött i solen...


I morse när jag kom ur sängen så tog jag mina plattfötter och gick runt hagen härnedanför huset och kollade så stängslet var helt. Kan säga att det var det INTE. Hopplösa djur att springa ner tråden bara för att vi inte har djur i hagen. Nåväl, fick lagat det och tog släggan och slog ner en stolpe och satte på en ny isolator där en gammal farit all världens väg när något dragit ner tråden.

I eftermiddags sen när jag varit hos Annie en stund och fixat hos henne, borstat och longerat henne och sen återlämnat henne till grönskan i hagen, så tog vi vår gamla longerlina och ett rep och gjorde en passage mellan hagarna så att kossorna kunde gå över. Åh vad dom blev glada! sprang som tokar genom hagen upp och ner och sen insåg dom att wow, här är ju mängder med gräs i denna hagen....

Nu ligger dom dästa och mätta och nöjda och idisslar under det vi kallar Zimones träd i hagen....varmt och skönt och med mätta goa runda magar!

Igår var det hemarbete på tapeten, städade, handlade och fixade tvätten, ikväll ska jag försöka göra klart dom sista deklarationerna. En vecka kvar nu tills allt ska vara klart!

Dessutom har jag rensat i förrådet och fått staplat högar med pärmar och lådor här i hallen så när kunderna hämtar sina deklarationer och bokföringen för iår får dom även den gamla med sig! Kan tycka det är rätt skönt att ha lämnat tillbaka den gamla bokföringen.

Så, nu är det snart sommarlov! En vecka kvar, sen är det lov!

onsdag 5 juni 2013

Back on track


Lika stissig och trampande som hon var igår, lika lugn var hon idag. Lilla Annie var nog trött igår efter sin utbildning, idag var hon sitt vanliga lugna snälla jag utan några som helst nerver eller nåt trampande. Stod snällt i gången när Hanna ryktade och flätade henne, tittade på när jag mockade och gjorde iordning hennes mat och sen gick vi upp till paddocken, förbi nya kompisarna som sprang omkring i hagen och uppe i paddocken var hon lugn som en filbunke. Vi kunde njuta av solen och att få vara tillsammans igen.

Älskade hästen min!

tisdag 4 juni 2013

Hon är hemma igen!


Vår underbara donna är hemma igen! känns jätteskönt att ha fått hem henne igen, verkligen! 

Matilda red henne ett pass igår innan vi åkte hem och sen åkte vi hem lugnt och fint till den halländska myllan igen!

Idag har vi varit där och fixat och grejat, tog ut henne en tur, brunstandes och i blåsten med kompisar som stod i två olika hagar och gnäggade, det blev lite för mycket för henne faktiskt. Nya kompisar dessutom, två styck. Eller nygamla. 

Som sagt, lite mycket och när jag väl stod där så kände jag varför gjorde jag såhär nu då? Var tänkt som en stilla promenad men det började med att jag inte hade nån tröja på mig och det blåste faktiskt lite kallt ute...redan där borde jag hejdat mig. Men nej. 

så, har man tagit ut båten får man ro den i land så det blev en hel lång liten promenad på gårdsplan och en liten promenad upp förbi hagarna med gnäggande kompisar. Till slut slappnade hon av och kunde gå in igen, sen när kompisen gick in fick Annie gå ut i hagen igen.

Puh!

Hon ska ju vila nu så jag tror vi håller oss ifrån fler såna strapatser iaf i några dagar....

Tjing!