Pytte(liten)

Fyra veckors längtan är över. 

Att en sån här liten knatte skulle kunna sno åt sig ens hjärta så kapitalt är helt fantastiskt. Det är nog bland det sötaste jag har sett i mitt liv, faktiskt...helt ljuvlig!

Vi trodde en stund och fick nästan panik när vi insåg att hjälp, Pytte lär bli helt ensam, då två ällingar dog när dom kommit ur äggen nästan genast. En till är lite halvdan men sen är där en som är piggelin, den har vi döpt till Anki....Så nu är dom två iaf! Hoppas verkligen den tredje tar sig oxå...

I veckan har det blivit lite jaktträning, igår var jag och Hanna vid bala och tränade lite. Vi började med linjetag genom en svacka bort till en rishög. För Chilis del kastade Hanna först en störningsmarkering, den fixade Chili helt utan problem och tog sin linje rakt fram. Vid andra försöket kastade hon två, då var Chili på väg att ta den upp till vänster men behövde inte mycket övertalning innan hon förstod att hon skulle rakt fram. inget tjafs, inget bråk, bara sända om. Gick fint.

Vi avslutade med samma sak men på vatten. Där var linjen över sjön, Chilis starka sida har ALDRIG varit vatten, tvärtom! Störningen kändes nog med att Hanna faktiskt stod vid ena kanten av sjön men Chili litade på mig och simmade över.

När vi sen skulle ha en störning så slängde vi den försiktigt och inåt land, kände som sagt att det var störning nog att Hanna stod vid kanten, där ser man vad man vänjer dom vid, det är ju ALLTID den som står vid kanten som har kastat och alltid där dummien är...så dumt man tränar när man tänker efter. Men, samma sak där, jag fick sända henne igen två gånger men sen simmade hon över och tog sin dummie. 

Ringrostig ja, men nöjd med träningen, absolut!