tisdag 5 februari 2013

Min modiga tjej....


Man blir förundrad emellanåt hur ett djur kan vara så helt ljuvlig som Annie faktiskt är. Igår när vi var på kliniken så ska vi berätta att det var allra första gången Annie ens satt sin fot på ett sånt ställe. Det var dessutom trav igår vilket innebär en massa folk som sprang ut och in hela tiden, radion stod på, ett tu tre kom  dom och berättade om en kusk som fallit ur sin sulky och hästen rymt, en stund senare kom dom in med rymmaren....där var fullt ös hela tiden och Annie hon bara var där och bara fann sig i läget. 

När vi skulle åka hem så var det mörkt, transporten mörk med en liten lampa inuti bara, stora strålkastare borta vid travet och vinden som ven runt huvudena på oss. En något udda miljöträning kan man säga. 

Men Annie hon bara var. Helt underbar och det sa både veterinären och djursjukvårdaren, vilken underbart trevlig häst! 

Och hon är sannerligen en jättetrevlig häst, med en helt ljuvlig personlighet. Så lik sin mamma dessutom på alla sätt och vis. 

Idag är vi därför extra glada att febern har gått ner och Annie verkar gå på bättringsvägen. Dessutom ett bra tecken på att det faktiskt var i den där stenen som hältan och febern satt....

Mammas lilla hjärta! 

1 kommentar:

  1. Hon verkar alldeles underbar den där hästen :) Vad skönt att hon börjar bli bättre!

    SvaraRadera