Restart!

Det är märkligt vad man kommer på med sig själv när man väl börjar tänka. 

Det fanns en tid när jag faktiskt tog mig över dom flesta hinder och löste dom flesta problemen väldigt kvickt och kom vidare. Hade en väldigt sund inställning till hundträning, hundmotion och djurtänk i största allmänhet.

De senaste åren har jag gjort nån slags kompromiss och liksom komprimerat ihop allting för att passa in i ett liv som till slut kändes ohållbart. Varför gör man så? Och man märker inte ens det själv! Till slut är man där och det är inte förrän man öppnar ögonen och ser framåt som man faktiskt kan känna att oooops vad är det jag faktiskt har gjort? med mig själv och mitt tänk? 

Det var en god vän som sa till mig för nån vecka sen, du kan, du måste våga lita på dig själv! Dom orden värmde, det är en människa jag tillbringat många timmar med senaste åren och som fått mig att se framåt! 

Hon vet själv vem hon är när hon läser detta, så TACK för att du finns!

Nu gör vi iaf en restart, nu skiter vi i vad andra tycker, nu ska vi restarta och det känns så jäkla skönt! 

Kommer att ta tag i lydnadsträningen igen med BÅDA hundarna, börja om från grunden och känna att jag tycker ju detta är KUL så varför gör jag det inte? och jag vet ju faktiskt att jag KAN men man kan inte träna lydnad och förvänta sig resultat på ett pass varannan månad...det är orealistiskt! 

Och så blir det jaktträning, nu ska vi ta oss vidare till öppen, med siktet inställt på elitklass och kanske A-prov? 

Så, nu kör vi! Häng med!