Världens goaste häst!

Foto: Mariette Sunesson

Idag har varit en rätt händelserik dag får jag säga. Började med snorig näsa i morse, förbannade alla förkylda människor för jag brukar normalt bli apförkyld när jag blir förkyld och vara det LÄNGE! Surade till och gick och la mig igen.

Vaknade med ett ryck när klockan var tjugo över nio av att telefonen ringde. Det var svärmor, dags att städa klart deras hus! Vi gick upp, jag släppte ut alla animaler och sen åkte vi efter frukost! Då hade näsan hör och häpna lugnat ner sig. Skönt!

Vi fick städat klart det mesta, ibland är det nästan roligt att städa och det är väldigt mycket roligare att städa åt andra än sig själv faktiskt...troligen för att man aldrig ser nån ände på det egna städandet?

När vi var i princip klara hämtades det lunch - GOTT!!! - och sen var det hemfärdsdax!

Hoppade ur kläderna jag hade på mig, i ridkläderna och ner i stallet. Mockade i en faslig fart och borstade av Zimone ordentligt. När Hanna kom hem hade sambon varit så gullig så han både hade kopplat på transporten och satt i bommen.

Först ville inte Zimone alls gå med in men när hon insåg att okej, vi ska åka hela högen, då gick hon in. Färden ner till Våxtorp var sen väldigt lugn och städad. Sadlade henne i transporten, fällde lämmen och släppte ut hästen....var minst sagt pirrig faktiskt. Har ju aldrig själv åkt iväg med henne till annat ställe och här var det mängder med hästar runt om i hagarna, andra ryttare, ett ridhus som inte är helt klart där det arbetades och fejjades, plast som liksom stod och skakade i vinden, en murbruksgrej som stod och lät. En helt ny miljö och ja lite pirrigt var det.

Vad gör hästen? INGENTING! Goa Zimone! Hon brydde sig inte ett skit och allt eftersom Hanna red fram henne så blev hon gladare och gladare, och jo hon tyckte det var toppen att komma ut till Catrin igen, på sin egen häst! Det kändes verkligen att hon känner sig sååå säker på Zimone som var både svettig och trött när vi var klara, men inte slutkörd. Rätt nöjd verkade hon vara!

Ilastningen klarade Hanna själv sen, Zimone bara klev på och vi kunde börja färden hem igen! Väl hemma i stallet var nästa pirrighet, hur hade det gått med Annie? Jo skrapat lite hade hon gjort men hon var rätt cool hon oxå!

Ikväll blev det handlingstur till konsum, iläggning av allt fint som kom från svärmors duklådor, och så lite mat....nu är vi rätt trötta och möra får jag säga...

Kram på er !