fredag 19 augusti 2011

Samarbete i sitt esse....


Alla som tränar hund har nog nån gång i sin träning känt funkar detta vid skarpt läge? Ibland funkar det, ibland funkar det inte...


När jag började valla med Mint hade jag aaaaldrig vallat med en hund innan, hade sett Kristian på Öströö fårfarm valla med sin på fårsafarin och kände gudars så snyggt! DIT ville jag komma med Mint.


Som oerfaren har vi tragglat väldigt mycket grunder och jag har hela tiden känt att det går för fort! Målet med kursen vi började på i våras var därför att få ner tempot och kontrollera hunden för det kände jag att det gjorde jag just inte alls! Det gick fort, hon var vass mot fåren och jag hade inte en suck att säga till om kände jag när tempot gick upp på högvarv. Tanken är ju att man ska jobba tillsammans...


Sakta sakta har vi tränat och fått hintar från Magnus som har kursen gör si gör så och jag har märkt en stor skillnad på hunden och hennes tempo och kontrollerbarhet under gångerna som gått. Men samtidigt har man ju känt ska detta faktiskt nån gång funka att använda, driva fåren dit jag vill ha dom?


Igår fick jag svaret! När jag skulle släppa in hästarna och Hanna över fåren till den hagen där vi har dom på nätterna = med mängder med ström i tråden, så lyckades en av tackorna dra tråden med sig och fastnade. Hanna helt förtvivlad fick loss tackan och när jag sen kom upp skulle vi med gemensamma krafter flytta fåren men då tycktes fåren tycka att nej vi ska ut på egna äventyr! Hej och hå säger jag bara, där stod jag som en fåne med min havrehink och vad gjorde fåren? Dom sprang helt sonika åt andra hållet!!!!


Till saken hör då att husse var ute och gick med vovvarna....så ingen vallhund var hemma. och jag kände hur gör jag nu, sprang efter fåren och ropade fåååååååren!!!!!! men nej dom fortsatte åt sitt håll!!!


DÅ som fallen från skyarna stod hon där, min Mint! Hon hade antagligen hört mig på långt håll när jag ropade på fåren för ett tu tre hade hon bara dragit hem från Mattias och Chili! Hon bokstavligen slängde sig in i leken och vi lyckades med gemensamma väldigt precisa krafter balansera dom åt rätt håll över gräsmattan och fåren gav sig iväg uppåt. Gav Mint ett gå vänster! och hon drog iväg åt vänster! Gav henne ett ligg! och hon la sig, sen fick hon ett gå vänster igen och manade in fåren i hagen! TACK Mint säger jag bara!


Idag fick vi ännu ett kvitto, vi skulle fånga en bagge och fåren gav sig ur hagen. Vi släppte ut Mint som rundade fåren och vallade dom tillbaka in i hagen!


DET är ett gott kvitto på att träningen faktiskt funkar och det är väl lite det som driver en framåt! Det är en sån härlig känsla, just det där när man känner att det funkar, samarbetet som flyter!


Ha nu en go härlig helg mina vänner!




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar