tisdag 8 februari 2011

Momsvecka! och storm!

inatt har vi haft ett hemskt väder här i skogen! Alla som minns Gudrun minns väl hur tant Gudrun rev och slet i naturen.....välte träd och drog ner strömledningar....man trodde knappt sina ögon när man kom ut på söndagsmorgonen. Det jag minns dock var en mamma som på kvällen vääääste åt mig i luren, gå inte ut med hunden! Jag och Zorro var dock ute lite smårundor, emellanåt fick man stå stilla för man höll på att blåsa iväg...det kändes som om man liksom fick stanna och vända in vindbyarna....på kvällen när det var som värst höll vi oss dock väldigt mycket inomhus...

Inatt varnade dom för att det skulle bli ännu en blåsig natt. Inte fullt som Gudrun men iaf. Det började blåsa här rätt tiidgt igårkväll men tog i runt midnatt, då vaknade jag och trodde hela huset skulle skramla sönder, det liksom nästan rörde sig i gardinerna! Sen var där inte många timmars sömn vill jag lova, runt midnatt gick vi ut och tog in mjölkkannorna som stod på mjölkpallen, dom hade gett sig ner på marken och ja det var väl likabra att ta in dom innan dom flög längre.....

Sen låg vi och lyssnade på vinden. Nån timme senare slocknade ljuset. Det small utanför med jämna mellanrum och man undrade ju vad var det som small? Inte såg man nånting heller. Svart, kolsvart! Halv åtta när vi vaknade var det kallt i huset och kolmörkt fortfarande....ja det var ju ljust ute men med det vädret så var det inte särskilt mycket ljusare vill jag lova....usch! Men vi tog oss ner till skolan jag och Hanna och inga träd låg där på vägen!

Runt lunchtid kom strömmen och jag hade ju ringt och felanmält, tio minuter efter strömmen kommit tillbaka ringde det en dam från Bixia och frågade så allt var okej, ja dom är trevliga där! Supermysiga människor! Talade om för henne att hon skulle hälsa dom som varit ute och röjt i skogen sen det ljusnade för att alla människor skulle få strömmen tillbaka att dom är hjältar! Det skulle hon gärna framföra :O)

I eftermiddag har jag gått en långtur med hundarna och sen är det ju momsvecka vilket innebär att arbetstiden blir ganska långt över det normala. Slutade typ för en halvtimma sen och nu är klockan kvart över nio :O). Gör mig däremot inte nåt, tar ut det en annan dag istället, det är det som är så underbart med att styra sig själv!

Igår var jag och köpte en present åt Hanna, snygga, och jag menar ursnygga! Tretorn ridstövlar! Hon ville ha nya och ja vad passar väl bättre än att det är extrapris på ridstövlar? Kanoners! Köpte ett täcke till Zimone oxå :O). Längtar sååå tills dom kommer hem, hon och lilla Annie! Dom kommer att bli bortskämda! Hanna var och bytte sin julklapp häromdagen på Hööks, hon fick chaps och ville inte ha dom, trivdes inte alls i dom, så hon bytte dom mot schabrak och träns och ursnygga tyglar åt Zimone istället!

Ja och så den stora nyheten, jag har ju blivit faster! vi säger GRATTIS och lycka till åt min bästaste lillebror med sambo!!!!!!! Dom fick en jättesöt liten dotter igårnatt och vi längtar tills vi får träffa lilla underverket!!!!!!

Ha en fortsatt härlig vecka!

och glöm inte alla hjärtans dag på måndag!!!!!!

Till er alla från oss, en riktigt stor kram!

5 kommentarer:

  1. Jaa, usch! Ingen som upplevt Gudrun kan väl någonsinn glömma henne... å inte Per heller, trots att han inte var lika hemsk. Så det är ju svårt att slå en sådan upplevelse, men det är alltid lika otrevligt när man sitter där i sitt hus, lite och ynklig och det knakar och brakar runt omkring en.

    Underbart att jobba för sig själv, det ska jag med.... men jag vet inte med vad bara :(

    Hur länge håller du på och super jobbar? Fika snart?
    KRAMIS

    SvaraRadera
  2. Grattis faster!! Kram C.

    SvaraRadera
  3. Hej, jag heter Kim Blomster och jobbar på Bixia. Jag blev så glad av att se att du fått ett bra bemötande av oss och skriver om det. :) Mysig blogg du har! Själv har jag precis börjat blogga så jag söker inspiration överallt. Den underbara bilden om "coffeewoman" föll jag för. :) Tror du det är OK att låna den?
    Med vänlig hälsning Kim

    SvaraRadera
  4. Hejdu!
    Nej, Gudrun glömmer man inte i första taget! Kommer aldrig i mitt liv glömma känslan när vi stod på yttertrappan och det brakade runt om oss gång efter gång efter gång. Och smällarna som pistolskott när elledningarna gick av.... Och känslan av att vakna till ett landskap som man inte kände igen ens när man ansträngde sig. Och de tre strömlösa veckorna som följde.....
    Kanske var det en nyttig erfarenhet, men jag får fortfarande olustkänslor varje gång det blåser lite mer än fläkt...

    Vi klarade oss bra denna gången, som tur var.

    Kram

    SvaraRadera
  5. Ja det glömmer man inte ! vi var instängda i fyra dygn innan vi kom ut..fick såga oss från vårt håll och sedan från andra hållet...

    på natten satt vi i bilen så inga träd nådde fram...nu kan vi gå in sa mannen..för nu finns inte en enda pinne kvar.....men ljust blev de´för oss sedan inget ont som inte har något gott med sig...

    fy va jobbigt att få vänta på att hästarna kommer hem..

    önskar dig en mysig helg!
    kram wivi

    SvaraRadera