torsdag 17 februari 2011

40 års kris?

40 år.....ja iår är det där året när man passerar gränsen, då är man inte 30+ längre utan plötsligt 40.....även om det är mer än 10 månader dit så ja nånstans så känns det att man går mot just 40, eller inte känns utan man tänker mer på det.

Inte för att jag någon gång har varit rädd för att åldras, inte alls. Däremot kan jag ibland känna att vänta på mig, jag hinner inte med! Det är så mycket man vill göra här i livet! Så mycket man vill och åren springer så fort så man hinner ibland inte helt med....

och så kommer den där eviga frågan, hur firar man sin 40årsdag? Stor fest? Liten fest? Vad i all världen ska man önska sig? Ska hela huset vällas över av blommor? Kommer det nån? Kommer det många? Kanske kommer ingen???? Hur ska man veta? Ja jag vet ju knappt hur jag vill göra men eftersom jag inte i praktiken fick fira min 30årsdag, jag hade en i familjen då som ansåg att min födelsedag knappt behövde firas faktiskt, det fanns annat som var viktigare? så vill jag ha ett kalas! Nej jag tänker inte resa bort jag tänker ha mat hemma och den som vill komma ja den får komma! säger jag 10 månader i förväg.....men så har jag en liten tanke....inga blommor, inga presenter....jag ska göra som Hannas tränare, jag vill inte ha 50 blomstervaser...med blommor i som vissnar efter 3 dagar? jag skulle vilja ha en jorden runt resa? Eller pengar till en långtur? Eller kanske till ett helt nytt stall när det gamla har rasat? Målet är inte helt bestämt ännu, ja ingenting är helt bestämt ännu....men dom sista månaderna har jag gått mer och mer in för en tanke som Camilla födde hos mig, varför konsumera konsumera konsumera? Varför köpa blommor och få en massa strunt rent ut sagt som står i ett skåp och dammar?

En annan sak som jag har kommit på mig som man knappt vågar berätta är den där känslan ni vet man ser nån och så tänker man att ...hmmm den där människan vad den ser gammal ut! och så kommer man på att oj då! den gick i året under mig på gymnasiet! Året under! Ser jag lika gammal ut? Är det det som kallas 40årskris? Kommer gråhåren att välla fram och synen försämras makabert? Grannen sa åt mig för ett tag sen ta på dig mössa flicka lilla, du är ingen ungdom längre! Hmmm.....*ryser*.

Ah låt 40 årsdagen komma, och den ska jag fira och fira som jag vill med god mat, goda vänner och inga paket!

Tjing!

2 kommentarer:

  1. hmm 40 år var man för 28 år sent ... kommer väl ihåg mitt kalas ..mycket folk och stimm och stoj. Inga paket och blommor -jag hade införskaffat ett gyllene spargris som matades. Det är många som tog efter detta.
    Men du - att träffa nån och tycka oj vad gammal den har blivit - den känslan håller i sig tills man kommer hem och råka titta i spegeln.
    Hälsningar från huvudstaden

    SvaraRadera
  2. Önskar dig en underbar helg också!

    Hör gärna av dig när du har testat receptet!

    Kram!

    SvaraRadera