Ja se det snöar....

Det väller ner snö från himlen, landskapet är ett enda vitt landskap är utanför, träden hänger tunga av snön och allting är vitt vitt vitt vitt vitt...det påminner väldigt mycket om förra året detta....

Dom sista dagarna har vi nog fått ungefär 2 dm snö och nu väller det snö utanför igen, som om himlen öppnat sina reserver, det är nåt som ska ner så grannen igår, det måste ner innan det kan bli vår....jag har inte sett så mycket snö sen barnsben!

För tillfället är vi rätt lata på alla fronter, vi tränar inte så mycket i snöovädret, det manar liksom inte till träning, jag är rätt lat och går min runda sen in igen...det blir jobbat inne desto mera och snart är alla papper undanrensade inför julen...det är skönt. Hanna plockade fram alla tomtar igår, hon hängde upp två stora megakulor i köksfönstret som jag fick av lilla mamma förra året, när alla tomtar och allting var på plats infann sig en härlig julestämning...

Julen iår åker Hanna till farmor och jag och sambon kommer att ha en väldigt lugn och stillsam jul härhemma. Inga måsten, inga tider, bara god mat och lugn och ro. Det kommer att bli tomt utan Hanna men hon kommer att ha en härlig jul hos sin farfar och farmor som vi alla tycker väldigt mycket om.

2010 här blev väl inte helt som vi hade tänkt oss kanske. Det är ju nu i årets sista skälvande veckor som man ser tillbaka, planerar för nästa år.

Året började med att vi hade tidiga lamningar, tackorna satte igång redan i februari med lamningarna, det började med två lamm vars mamma inte hade mjölk, ett lamm som bröt benet som jag fick avliva, den var en av tre och sen dog alla ungtackornas lamm....ett efter ett...det var en grym tid med många tårar och många upprörda känslor. När lederna redan värkte och man gång efter annan såg liv släckas, jag tillbringade många timmar sittandes på stenen utanför fårstallet, gråtandes och undrandes varför?

Svaret kom några veckor senare när fåren fick tydliga symtom på leverflundra, ett allvarligt maskangrepp, och ja jag hade redan tidigare bett om maskmedel till fåren men veterinären tyckte det var onödigt eftersom att dom inte hade några symtom och hade gått på komark....jojo.

Mitt i allt rymde våra kor mitt i natten och vi blev uppringda, eller jag blev uppringd av grannen klockan halv sex på morgonen av grannen som hade våra kor ståendes vid fågelbordet...ja heja, hur får man hem ett gäng kor utan grimma där två är helt otama nästan? Det gick dock bra, sambon gick hem med dom....men det är med en lättnad jag nu konstaterar att dom två åker till slakt i mellandagarna och dom andra tre ska vi sälja...det ska bli helt underbart! Det har varit roligt på ett sätt, jag kommer att sakna min Flisa, stå och gosa med hennes svarta päls och klia henne på halsen men vi är inga komänniskor vare sig jag eller sambon så nu får det vara bra. Jag orkar inte rent ut sagt.

Sen kom våren och jag anmälde till kurser och skulle sätta igång Chili på riktigt...vad händer? Jo hon börjar löpa och sen blir hon skendräktig....det gick nästan två månader under våren utan att vi fick gjort ett jota!

Vintern kom dock med ännu en klimp i familjen, lilla Mint som visade sig vara coolheten själv. Mint har nu vuxit upp till en egen liten ganska bestämd personlighet, men fortfarande lika kelsjuk, lika mysig! Det var underbart att se hennes ögon tändas i veckan när vi var och tränade agility, ja mina ögon tändes nog oxå, det är nåt vi ska fortsätta med! Vallningen är påbörjad men nånstans där i alla lamningarna tappade jag både tråden och lite intresset för vallning så en stor del av våra får gick till slakt i slutet av sommaren så nu kör vi på lite granna, vi har ingen brådska.

Sommaren var varm och skön, ack så efterlängtad och alldeles för kort....den var sen och när den så kom så önskar man den vore minst dubbelt så lång...miiiinst!

I höst har vi varit på semester, en go semester med mycket vila men oxå med illamående, magsjuka, feber och lite halvotrevlig personal på hotellet så den blev väl kanske inte den hit vi hade förväntat oss. Vi hade väntat oss mera....

Och så kom hösten igen, en höst som togs upp nästan två månader igen av Chilis löp och skendräktighet. Nu går vi i funderingarnas tider, hur ska vi gå vidare, hur ska vi hantera det och vad gör vi? Enligt veterinären är det ett klassiskt symtom på skendräktighet men ändå inte eftersom hon blir dålig rätt så snart efter löp men inte har några tendenser att samla ihop sina valpar, så kanske är det hennes hormoner som bara ställer till ett spratt eller som veterinären sa hon kanske bara har väldigt mycket mensvärk? Inte vet jag....

Nu är vintern här igen och som sagt i mellandagarna åker dom första korna och sen ska vi hitta en köpare till dom andra tre. Det ska bli jätteskönt. Tomt men jätteskönt. Sen framåt sommaren kanske hösten vintern så kommer det hem nåt annat....nåt mycket bättre, och en av mina barndomsdrömmar som jag har haft sen den dagen jag sände den sista av mina hästar till slakt som barn...att en dag ha en häst i stallet igen! Det kommer att bli helt underbart och helt fantastiskt roligt!!!!!!!

2010 blev alltså inte helt som vi tänkt oss, det är inte ett år jag kommer att skriva hem och berätta om, det har varit ett ganska tungt plan på många sätt, samtidigt ett roligt år på andra sätt. Vi har tagit oss framåt, kommit till insikt, skapat oss erfarenheter.

Under 2011 har vi som mål att vi ska ta oss igen lydnadsklass I och II jag och Mint, vi ska träna agility och vi ska fortsätta valla...med Chili blir det träning hos Birgitta för en stor slant, tack Birgitta för ett helt underbart 2010! och vi ska ta oss igenom nybörjarklass i jakten och förhoppningsvis iaf prova på öppenklassen....sen får vi se om det kanske blir en kull valpar här på gården oxå....vi får se vad vi kommer fram till....

En liten summering av 2010 och en liten blick på vad vi tänker på inför 2011....

Ha en skön helg, idag är det en vecka tills tomten kommer!!!!!!