Vart är vi på väg?

För mig är det viktigt att komma framåt. Utvecklas inte jag som person vare sig det är i hunderiet eller privat då blir jag lite halvtokig. Jag vill ha utveckling, känna att jag kommer framåt. Satt och läste Camillas sida förut om att hon ska gå agilitytränarutbildning hos Fanny Gott. Åh vad roligt det hade varit att gå en jaktkurs hos Fanny! Camilla pratade om en eventuell klickerjaktkurs i höst, det hade jag tyckt var superkul! Jag skulle aldrig stå ut med att sitta som gammal och känna att jag inte hade gett allt! Jag fick den kommentaren när jag skulle starta eget, istället för vad roligt! lycka till! så fick jag att vi kvinnor får vara glada för vad vi har.....skulle aldrig känna att jag var glad för vad jag hade om jag faktiskt inte var nöjd med det jag hade! Nej det där hör hemma på 1800talet.....Jag är nog aldrig riktigt nöjd om jag inte ständigt utvecklas....

Även inom hundträningen sista tiden har det hänt nåt. Jag förklarade för Camilla för nån dag sen. Jag har bytt tänk. Istället för att bli arg på Chili när hon tjuvade till en apport som var utlagd snett höger där det var tänkt att hon skulle gå rakt fram och höger, så bara log jag. Jo hon kan rakt fram. Stenkoll har hon på det. Men hon hade ju sett att jag la den. Istället för att bråka så skickade jag henne om igen. Det fick bli en info att nej det där var fel. Nästa försök blev klockrent. Ut rakt och sen höger. Sitt på min signal. Klockrent. Vad lärde hon sig? Inte lönt att bråka, mamma har rätt. Även i mitt huvud har utvecklingen gått framåt.

Idag har jag vallat med Mint. Idag fick hon själv gå runt fåren, gå höger, gå vänster, sakta vänster, sakta höger...hela tiden med bra tempo och när hon fick inåt fåren, vi har en tacka som bokstavligen jäklas med henne och jag känner hur Mint skulle vilja bara gå dit och säga till henne, men det räcker med ett ah ah, så går hon därifrån. Helt ljvligt. Helt underbar hund....däremot när jag skulle gå ner med fåren till grannen idag så lämnade jag henne hemma...tur var nog det. Hittar fåren till grannen? Tror det...för attans så fort det gick! Jag fick SPRINGA uppför den långa backen! och alla ni som kört uppför eller nerför den vet hur lång den är och hur brant! Helt slut var jag när jag kom upp! Men in i nya hagen kom dom, där har dom god mat ett bra tag!

Sen gick jag spår med Chili. Klockrent! Duktig tjej! Jag är lite för och lite emot att låta henne vila sig igenom sina löp men varför bråka med henne? Hon får göra det som är enkelt, som ger henne huvudarbete men som inte bråkar med henne. Det blir lite mindre träning för henne men inga revolterande nydaningar. Det räcker. Hon är en hund, en individ, ingen maskin.

Jag och så nydaningen för idag då. Jag vill komma ännu ett steg vidare i min lydnadsträning. Ta träning utifrån. Har insett att privatlektioner ger så väldigt mycket mer än vanlig träning när man står i ett vägskäl och faktiskt vill framåt, faktiskt vill uppåt. Så idag har jag gjort det. Tagit tag i min egen träning. Får se om människan jag har bokat tid med har tid. Hoppas det. Nu jäklar, nu ska vi framåt - igen!

Tjing!