som igår knep andraplatsen i finalen på Flatmästerskapet som iår gick av stapeln i Värmland! GRATTIS ännu en gång till er, det var en låååång väntan på Marias sms men till slut kom det, då satt jag djupt försjunken i mina jobbepapper ute på altanen, klockan var mycket och man var väl inte piggast i skallen och hoppade högt gjorde jag men sen hoppade jag av glädje!!!! Sååå roligt för er!!!!! Heja!!!!
Idag fick jag till en riktigt bra träning med båda tjejerna! Hade stämt träff med Mia på klubben och ja vädret blev väl sådär, men nu märker jag verkligen att sommarens alla träningstillfällen i stort och smått börjar ge resultat! Båda hundarna har jättefina fotgåenden, kontakten är super och ja Chili går ju nästan på tå, även Mint har kommit på att huvudet ska vara upp, positionen nära, TACK ANNA! Apporteringen kommer så sakta på Mint oxå, Chilis apportering sitter som ett smäck! Det jag fortfarande jobbar på med båda hundarna är ställande under gång, där ligger Mint lite före redan, Chiili går gärna nåt steg när jag har vänt mig om, men det kommer! Klicker klicker klicker!
Detta underbara lilla redskap att arbeta detaljer med, helt ljuvligt!
Efter träningen åkte jag och Hanna till vårt paradis på jorden, Gräddhyllan och fikade! Det är så underbart! Så gott! Bilden ovan är därifrån, så mycket gottinamnam! Idag blev det lunch där, vi åt sallad och sen varsin kaka! Det är så underbart härligt att vara ute med Hanna, jag slås varje gång av vilken underbar tjej hon har vuxit upp och blivit, hon är alltid glad, alltid med, alltid väldigt trevlig mot alla hon möter, alltid väldigt förstående, aldrig gnällig, aldrig *på* eller springer och drar en och pockar på uppmärksamhet, aldrig högljudd, utan helt ödmjuk, helt vän och med enorma social skills. En underbar liten tjeja!
Och en sån dotter uppskattar man ännu mera när man plötsligt efter en sån ljuvlig förmiddag dras ner på jorden igen, PANG! En kund skulle hämta sina papper och jag såg redan innan jag steg ut på trappan att nåt hade hänt? Levercancer och en tumör på lungan var det som hade hänt....Ja vad säger man? Man tappar orden man tappar fattningen och man kan bara säga var rädd om dig...finns här om jag behövs...vad mer kan man säga? Det är så ofattbart, så orättvist. vi har en annan bekant som oxå varit dålig och där man slås av att personens glöd har slocknat, det liv som fanns där har bleknat och man blir nästan rädd, man finner sig inte, man känner att ibland är det tur man inte vet. Fruktansvärt, så sorgligt, så ....ja det tar andan ur en på nåt sätt. Som sagt, det är tur man inte vet och man får vara glad för varje stund man får på denna jord!
Denna veckan är sista veckan på sommarlovet, det har varit ett lugnt, fridfullt och absolut helt underbart sommarlov! Men det har gått alldeles för fort! Men ändå, många sköna kvällar med min lilla familj, små utflykter, små moments att bära med sig in i höstmörkret! Grillningar i glada vänners lag och ja helt och hållet en härlig sommar! Det har hänt mycket och ja det börjar bli dax att sopa ur stallarna inför hösten, men jag ser verkligen fram emot hösten iår!
En annan rolig sak är att vi har börjat sätta igång en väninnas häst lite. Hanna är ju som alla vet helt SÅLD på fjording och kunde väl inte blivit lyckligare när Mia sa att jag har två här som behöver motion....att hon bor så nära är ju inte direkt nåt minus...så nu har vi börjat lite smått, vi har longerat och igår var jag och tömkörde denna dam som testade testade testade men det gick bättre denna gången än förra och det känns som om det kommer att bli toppen! Och som sagt den dagen Hanna får kliva upp på ryggen på sin nyfunna vän för första gången, då ska jag fota det leendet för det kommer att skina så långt solen ser!!!!!!!
Må väl mina vänner!!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar