i ur och skur, det vräääker ner snö och kossorna med sina långa pälsar står och skyler bakom träden i hagen men hönorna, dom traskade helt obevekade ut när jag öppnade dörrarna, både stora som små. ut i ovädret, smuttade lite snö och tog lite vatten, dom små gick ut och tog sig an det sista på lussebullarna dom lämnade igår....hade jag varit höna hade jag kurat in mig nånstans långt inne i hönshuset där inga vindar kan nå mig...
och så har vi ju Tekla inte att förglömma...Tekla värper inga egna ägg, men hon är fullt och fast övertygad om att det kommer kycklingar ur plastägg...hon är ruvat plastägget i tre dagar nu och idag kände jag att nu får det vara nog så nu bar jag in detsamma i pannrummet. Hoppas hon tar sig ner därifrån nu och äter en smula för hon behöver ju äta nu när det är så här kallt...
Igår blev det inte mycket till träning mer än att Mint fick åka med ner till Helsingborg och lämna Hanna. Vi gick en promenad i snön oxå och rastade oss lite, Chili tycker att Mint är lite i vägen när hon springer, hon springer gärna under hennes mage. :O) igårkväll var jag och flickorna helt ensamma hemma så då blev det mest jobba för mig och sen mys i soffan, en katt vid fötterna, en hund på magen och en hund nere på golvet...jättehärligt!
Låg och läste Eva Bodfäldts nya kontaktkontraktet och fick så många härliga ahaupplevelser, jag var på en föreläsning för Eva en gång, en av dom bästa i mitt liv! Dom senaste åren har ju inlärningsteorierna drällt omkring och alla är väl inte helt lika. Det jag fastnade för i Evas bok var att där står att vi ofta gör saker för att någon säger det till oss, alltså inte instruktören på brukshundklubben utan någon i vår närhet. Heidi skrev i sin blogg häromdagen att man ska utgå ifrån hjärtat och jag kände när jag låg där och läste att jag predikar gärna högt och ljudligt att man ska göra just detta men när jag läste i boken så insåg jag att jag inte alltid gör det just när det gäller hundträningen. Jag har dom senaste åren gjort mycket för att andra sagt åt mig att göra det, eller hur man ska göra det, trots att jag inte alltid har trott på metoden själv. Det som är så skönt med Mint är att hon är ett helt nyskrivet blad där jag verkligen känner att jag gör det jag tror på och inte hur andra tycker, mycket eftersom att det är en helt ny hundras, det blir ett blankt blad att börja på och det känns jättebra! Många gånger tror jag att jag är en åtgärdare istället för en förebyggare och det har inte varit bra! När jag hade min första flatte så var jag en förebyggare men insåg igår att jag har blivit en åtgärdare...det är INTE bra!
Men visst är det härligt när man plötsligt iaf kommer till insikt...
och Mint ja, hon är en solstråle. Så annorlunda chili men ändå så lik. Så cool i sitt sätt och ändå så full av energi. Det jag märker nu är en helt ny sida av Chili, hon tycker Mint är störig när hon hoppar och stökar på henne och hon säger dessutom ifrån! Den lilla glada tjejen jag trodde nästan skulle leka sönder den lilla valpen...
Ha en fortsatt härlig söndag!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar